Arrax - den lurviga mongoloiden.

Idag var jag hundvakt åt Arrax, och fy för satan var jobbigt det var! Hunden är alltså fyra månader gammal, vilket innebär att han fortfarande beter sig som ett litet barn, men han väger ju för fan TJUGOTRE JÄVLA KILO! Lika mycket som en normal jycke i vuxen ålder. Jag började med att ta med honom ut på långpromenad. En hel timme av dragande i koppel, skällande på ilskna småhundar och så hoppade han på mig hela tiden.

Detta är ju bara fjärde gången jag träffar honom, så vi känner inte varandra än. Väl hemma från promenaden så var jag så trött att jag lade mig i soffan för att pusta ut. Efter en minut så kommer klunsen och vill leka. Arrax leker på följande vis: han bits (inte hårt, men det känns) och hoppar upp på en hela tiden. Han springer gärna omkring på baksidan också för att leva jävel. Inte går det fånga honom heller, för han är snabbare än en ungjävel som busringt på min dörr.

Till slut ringde jag morsan i ren panik för att få några råd, men jag blev inte mycket klokare. Jag ringde sedan brorsan som var i skolan och kände mig nästan gråtfärdig. "Ja han är ju som ett litet oförstående barn" säger han. No shit?! Han gick i alla fall med på att skippa sista lektionen för att komma hem och hjälpa mig. "Tänk bara på att om du är lugn så blir hunden lugn" avslutade bror min innan vi lade på. Till saken hör att ångesten varit redigt kraftig idag, så hade svårt att säga ifrån på allvar till hunden, och det kände han ju naturligtvis av. Jag var allt annat än lugn inombords.

Efter att ha låtit hunden varit på baksidan i 20 minuter tyckte jag att det var dags att han kom in. Det tyckte inte han. Men med hundgodis kan man lösa det mesta, och jag gav honom dessutom grisöron på löpande band för att han skulle hålla sig någorlunda lugn tills brorsan kom hem.
Jag kan inte begripa att jag på allvar övervägt att skaffa hund, en St:Bernhard dessutom! Och om jag var anti-barn förut så är det ingenting mot vad det känns just nu. En stund innan jag åkte hem så ville Arrax bitas lite, men då drog jag ner honom på golvet och sög tag i nackskinnet på honom. Det hjälpte efter ett par gånger, sedan låg han och skämdes. Det var en metod han ska få smaka på nästa gång vi träffas och han känner för att sätta tänderna i mig.