Nostalgi.

Jag är väldigt svag för nostalgi, och tack vare att jag lever i en tid där information är mer tillgänglig än någonsin, kan jag återuppleva min barndoms lyckliga stunder. Här är en lista på sånt jag gillade när jag var en liten pilt:

He-Man
Bumbibjörnarna
Duck Tales
Teenage Mutant Ninja Turtles
Räddningspatrullen
Luftens Hjältar
Darkwing Duck
Långbens Galna Gäng
King's Quest III
Leisure Suit Larry
Lands of Lore: The Throne of Chaos

Vissa gubbjävlar hävdar att det var bättre förr. I viss mån kan jag hålla med. Barnprogrammen var DEFINITIVT bättre förr, men inte datorspelen. Många gånger var de för svåra, för att inte säga helt omöjliga att klara utan en walkthrough, och det hade man sällan såvida man inte köpt spelet (ja, piratkopior fanns redan då). Nuförtiden kan du köpa ett spel och googla i 3 sekunder och vips, så har du lösningen på alla dina problem.

Kings Quest III till exempel är legendariskt svårt. Har du ingen walkthrough så kan du inte klara spelet. Du får nämligen inga som helst indikationer i spelet av vad du ska göra härnäst. Kolla länken ovan och gå igenom hela gameplayet så lär du begripa hur jävla komplext spelet är.

Sånt brydde jag mig dock inte om när jag var liten. Jag kunde inte ens engelska, men pappa skrev ner kommandot "kick the cat" på en lapp, och sen sprang jag omkring i KQ III och sparkade trollkarlens stackars katt tills solen gick ned.

Samma sak gäller Leisure Suit Larry. Fan, man kunde vara nöjd om man ens kunde starta skiten, då spelet hade en ålderskontroll i form av en fråga, och den var på engelska... Men när man väl var inne så kunde man springa omkring och håna fyllon, knulla horor och åka taxi. Fråga mig inte hur jag lyckades med dylika ting när jag var 10 år, men det gjorde jag i alla fall.