Dumhet - mänsklighetens största hot.

Nu ikväll när jag väntade på pendeltåget så gjorde jag en fasansfull upptäckt: folk blir bara dummare och dummare. Vanligtvis ger jag blanka fan i främmande människor, men eftersom katten tuggat sönder min handsfree så var jag så illa tvungen att lyssna till pöbelns intelligensbefriade brölande.

Minst 15 semi-utvecklingsstörda tonårstjejer pratade högljutt i sina mobiler med, antar jag, sina minst lika störda väninnor. Var tredje ord innehöll antingen orden "typ", "ba" och "liksom", ibland alla ord i en enda mening. Snabbt pratar de också, ni vet så där som bara fruntimmer kan när de väl känner för det. För min egen del var det stört omöjligt att tolka vad samtalen handlade om. Det gick för snabbt och innehöll för många påhittade ord och felaktiga meningsuppbyggnader.

Unga grabbar är inte mycket bättre, tvärtom. Som ni vet är den Svenska mannen idag ett utdöende släkte. En ny typ av hankön börjar växa fram: den metrosexuella mesen: en tönt som sminkar sig, talar om sina känslor i tid och otid, anser att det finns ett ondskefullt kvinnohatande patriarkat som styr världen och lallar runt med sina äckliga små barn som den värsta kärring. Vad är det för fel på att i all hemlighet besöka en psykolog när man mår skit? Eller varför inte ta till flaskan, eller stoppa en hagelbössa i munnen?

Dagens unga män är metrosexuella fjantar. Det är viktigare att veta vilka kläder och skor som är populärt för tillfället än att hålla koll på saker som har betydelse här i världen. Frågar du valfri snorunge idag om vad han/hon anser om Robert Mugabes sattyg i Zimbabwe, eller huruvida Sverige bör gå med i NATO så lär vederbörande ge dig en tom, utryckslös blick. Samma blick som däggdjursrikets mindre begåvade varelser har, såsom hundar, hästar och marsvin.

Jag ska inte påstå att jag gjorde bra ifrån mig i skolan, det gjorde jag inte. Anledningen är att jag hade mer frånvaro än närvaro under högstadiet. Det fick jag läsa in i efterhand, och jag har till dags dato inte ett godkänt gymnasiebetyg. Skolan är inte allt, och min allmänbildning kan förklaras med två enkla ord: eget lärande.

Allt jag vet vet jag på grund av att jag själv velat lära mig det. Jag hade alltid toppbetyg i Svenska, Engelska och Musik i skolan, för det var det som jag kände var viktigt för mig. Jag har alltid föredragit faktaböcker framför skönlitteratur, och sånt gör att kunskapen etsar sig fast i hjärnan.

Eget lärande är något dagens ungdom ger blanka fan i. Såvida ett ämne inte handlar om Big Brother, mode eller kändisskap så är det inte viktigt för den unga begåvningsreserven.
Jag hoppas att detta ändrar sig inom en snar framtid. Jag får nämligen inte större lust att skaffa barn när jag ser hur degenerade ungarna är idag.

Nu orkar jag inte älta det här mer. Jag ska pilla lite på mina nya fina DV-kamera. Jag lyckades få tag på en kabel så jag kan föra över filmerna till datorn samt DV-kasetter. Jag behövde inte ens avbryta min bojkott av Elgiganten, tack och lov finns ju Siba!